Arkiv

Straffet. 

Idag kom straffet för stt ha rest 100 mil i bil och tillbringat två dagar i en handbollshall. 

Kroppen känns som om det vill lägga av helt. För er ‘normalisar’ så kan jag kanske jämföra med en grönjävlig träningsvärk. I varenda muskel i hela kroppen. Samtidigt. Eller kanske hur kroppen känns när man har en riktigt jobbig influensa. 

Lägg till stela leder, huvudvärk, dimsyn, yrsel, sveda i huden och inte bara koncentrationssvårigheter utan komplett brist på koncentration. 

Då förstår ni min dagsform. It’s gonna be hell of a day, om man säger så. Hade helst stannat hemma, men jag är inte funtad så. Jag travar glatt iväg till jobbet ändå. 

Bjussar på en suddig men glad bild jag tog på E4:an igår. Sööööt❤

Annonser

Feber. 

Idag vaknade jag med feber. Hej och hå! Det är inte mycket, men jävlig jobbig.  Tror att det har med fibron att göra. Det kan bli så här när jag är på väg in i ett skov. Hoppas att det blir ett lindrigt ett, om det blir ett. 

Roar mig så här idag. Hjärngympa ftw. 

Jag gillar inte Mede …

… men jag kan precis förstå hur hon känner sig.
Att känna hopplöshet och ha mörka tankar på grund av smärta, det är fruktansvärt.
Men det blir bättre. Man kan lära sig att leva med smärta. De mörka tankarna kan motas bort med ljusare.

Men de finns kvar … någonstans i en … för evigt. 

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/o2gpR/smartorna-fick-mede-att-overvaga-sjalvmord

Detta inlägg publicerades december 22, 2016, i Fibromyalgi.

Slut … igen. 

Jag måste ha varit helt slut igår. Somnade som en stock vid halv elva och vaknade halv sex och jag låg exakt likadant som jag hade somnat. Resultatet av det är att min gamle vän Rigor Mortis (Google is your friend) är på besök i hela rygg- och nackpartiet. Fy faan vad ont jag har. 

Jag tänkte på en sak härom natten när jag inte kunde sova (till skillnad från i natt). Det var att jag inte längre kan minnas hur det var innan jag fick Fibro. Jag minns inte hur det var att vara totalt smärtfri. Att vakna på morgnarna och inte känna några ömma punkter, stela leder, smärtande muskler. Jag minns inte hur det känns att vara ”normal” och frisk. 

Jävligt tragiskt, om ni frågar mig. 

1’a december. 

Japp, ni läste rätt. Idag är det den första december. Jeez, var det inte nyss september? Tiden ränner verkligen ifrån mig. 

Tempen ligger runt nollan och det ställer till det lite för mig. Halkan är värst. Jag går och spänner mig hela tiden för att inte fara omkull och det ger en sjujävla värk, ovanpå värken jag får av temperaturen. 

Den här veckan har jag ätit lite mer medikamenter än vanligt och det har i sin tur gjort att min mage har knakat ihop totalt. Så nu är det en diet på Proviva med vilda bär-smak och bananer som gäller. Igår åt jag en pannkaka. Big mistake, huge!!!

Hoppas att ni är ok iallafall, vänner. Det är huvudsaken. Ha en bra dag och gå försiktigt. 

Ångvält?

Den oschyssta jefeln som har kört över mig med ångvält, backat och kört över mig igen inatt, den är inte trevlig. Riktigt riktigt osnäll. 

Idag får jag betala för min härliga körupplevelse igår. Men det visste jag ju redan när jag vaknade igår morse, att åker jag idag så kommer det vara hell i morgon. Och ja, som vanligt har jag rätt. 

Skulle behövt en lyft i sängen för att komma upp, men tar man bara det långsamt så går det. Tyvärr har jag fått svälja några tabletter av det tyngre artilleriet, så hjärnan är dimmigare än vanligt, men jag slipper iallafall de värsta smärttopparna. Tråkigt nog så är det ingen hållbar lösning då jag blir jättetrött både av att ha ont och av medicinerna. 

Jag är på väg mot jobbet nu. Det kommer bli en lång dag, känns det som. 

When hell freezes over!

F*ck a duck, var det här verkligen nödvändigt? Sluuuta snöööa!!! 

Hal OCH ojämn mark under fötterna är verkligen inte bra. Minsta snedsteg eller glidning och jag spänner mig i hela kroppen. Och det leder ju självklart till mer värk. Värk som läggs på den övriga värken som redan finns där, mycket på grund av kylan. 


Är iallafall på väg in till Karlaplan för att studera fler tabeller och koder. Sista dagen idag och det är tur, jag tror inte min hjärna får in mer info just nu. 

En tanke som slog mig igår när jag satt där var om jag skulle börja plugga. Det vore rättså kul. Men, vad ska man bli när man blir stor? Det är frågan. 

Ha en snöig dag, vänner.