Morr!

Idag stod jag vid rödlyset vid skolan. Jag ser hur Huliganen möter sin lågstadielärare och hur hon söker hennes blick, för att säga hej. Läraren ler sitt fejkade grin och ser över min dotter. Tittar inte ens på henne. Huliganen ser förvirrad ut. Jag kopplar blicken på henne och ger henne en rolig min och hon ler. 

Jag undrar vem som är mest vuxen i sitt sätt? Tioåringen som vågar söka kontakt, eller femtioåringen som har haft henne som elev i tre år? Eller mamman som försöker se till att barnet inte känner sig ledsen över en vuxen människas brist på respekt? 

Jag förstår att hon vill ignorera mig, som stod tre meter ifrån, eftersom vi har haft våra duster. Men att behandla en tidigare elev som pesten, bara för att man inte kan acceptera sina egna brister som lärare, det är fan lågt. 

Annonser

2 tankar om “Morr!

Kommentarer inaktiverade.